Tag: konsumtion

Categories
design konsumtion miljö omställning salmagundi

Vardagssömnad

Sedan jag var liten har jag sett symaskinen som ett bekvämt och viktigt hushållsverktyg bredvid tvättmaskin & spis. Numera syr jag mest för hand för att slippa kämpa med en gammal envis maskin och för att slippa oljudet. Handsömnad ger mej också lite mer kontroll över var stygnen och tygbitarna hamnar. Det är en behaglig meditation som får ta sin tid. Jag försöker fixa och laga kläder som en regelbunden rutin för att fix-högen inte ska svämma över och jag har på så vis en regelbunden och opretentiös kanal för min kreativitet. Att laga skador och slitage på sina kläder är en självklarhet för att spara på både miljön och hushållsbudgeten. Synliga lagningar (#visiblemending) är en vacker protestaktion mot ohållbart slit-och-släng snabbmode. Att göra ändringar på plagg är ett roligt sätt att få kläder att passa ens stil, kropp och behov. Innan jag använder loppade plagg försöker jag alltid att ta bort eller dölja högljudda logotyper eller budskap jag inte står för. (#logoremoval) En antikapitalistisk handling, men även något som kanske skapar förre sinnesintryck. 

Dessa tröjor som jag fixat har jag använt en eller två tråda vaxad bomulls-mouline. När man syr i trikåtyg är det viktigt att använda en trubbig nål. Jag tycker en broderiram ger mej bäst kontroll över mitt arbete men ibland använder jag en stoppsvamp eller bara ett finger. 

Svart hoodie fick luddiga bubblor i färger som matchar resten av garderoben. (Stretchig boullsvelour)

Ljusblå hoodie behövde en ficka, jag hittade en matchande mönstrad bit sweatshirttyg. 

Vit Hoodie med skrikig logga fick utklippta blommor av sweatshirttyg som matchar den röda randen i mudden. 

Orange hoodie fick ett litet broderi som döljer färgfläck. (Jag broderade på tunn väv som jag sedan applicerade på tröjan.) 

Orange tshirt hade en konstig logga. Jag fick jag en uppdrags-skiss. Tygbitar i rätt färger klipptes efter en pappersmall. Jag limmade först bitarna med limstift så att de små bitarna inte ’flöt runt’. Efter att jag sytt ihop alla bitarna sydde jag fast applikationen på tröjan. Därefter klippte jag bort den buckliga loggan från baksidan. 

Categories
konsumtion miljö omställning

No Poo

Begreppet ‘no poo’ är för dig som vill ha färre kemikalier i din vardag. Genom att förkorta engelskans no shampoo, uppstår en ordlek ‘utan skit’ (poo).
En del hittar no poo metoder när de söker lösningar för allergier eller hudproblem. Andra börjar utifrån och ‘no pooar’ för miljöns skull. Ofta är det även mindre kostsamt i längden för den privata hushållsekonomin och sparar samtidigt på jordens resurser. Att inte stötta sviniga multinationella företag som bara drivs av kortsiktigt egenintresse blir ännu en bonus. Mitt intresse började när mormor hämtade saker från köket till badrummet…

Hemma hos oss använder vi ättika för att göra rent i badrummet och bikarbonat för att göra rent i köket. I badrummet har jag fyllt en sprayflaska med ättika som dragit med citrusskal utblandat med vatten. Spraya och torka av. Det doftar gott! I köket har jag en sockerströare som jag fyllt med bikarbonat. Det skakar jag ur på spisen och gnuggar med en blöt diskborste. Det blir rent på en gång och det luktar inte konstiga kemikalier kring maten.
Bikarbonat är också bra för att få bort dålig lukt ur vintagetextil eller från katt-astrofer (i förtvättmedelsfacket på tvättmaskinen och en skvätt ättika i sköljmedelsfacket.) Det tar även hand om  fläckar på mattan (skakar ut på mattan, gnugga in, låt dra, för att sedan dammsuga upp).

När du spär bikarbonat med vatten och använder istället för schampo blir håret väldigt rent. Avsluta med lite äppelcidervinäger i sista sköljvattnet för att återställa ph-balansen. Håret skvätter jag sedan med hemgjort saltvattenspray för att få naturligt styr på det på.
(1,5 dl kokande vatten, 2 msk salt, 1 tsk socker. Blanda och låt svalna. Häll på flaska. Du kan även ha i en skvätt citron, en påse svart te!)
Aluminiumklorid är den läskiga ingrediensen i ‘vanlig’ deodorant, som man egentligen inte vill ha varken på kroppen eller i naturen. Sin egen välfungerande deo gör man enkelt: Blanda lika delar bikarbonat, potatismjöl och kokosolja. För att få en egen doft på det hela kan  man använda doftlös kokosolja och droppa i lite doftande olja eller vanilj! (Var bara säker på att det inte är för starkt för den känsliga huden i armhålan.)
En skön ansiktsmask för djuprengöring av porerna är en tesked bikarbonat utrört i en tesked honung. Låt sitta en stund och skölj sedan av med ljummet vatten.
Loofa eller natursvamp är de naturliga alternativen om man vill ha mer peeling än en frottehandduk.
Som ansiktsvatten använder jag äppelcidervinäger på en fuktad tvättlapp. Rengör, fräschar upp och återställer ph-balansen i huden. Det motverkar även rynkor och acne enligt klickbeteartiklar på nätet! Beroende på hudtyp kan man behöva prova sig fram till sin egen bästa olja. Jag gillar hallonfröolja i ansiktet.
Smink är ju kul, men svårt att hitta no poo. Iduns mineralpuder ska vara ‘godkänt’. Det finns även ekologisk mascara för de som inte vill prova att tillverka själv.
Andra sorters no poo är tex menskopp och tygblöjor. Kanske har du lärt dig no poo trix av mormor?

Till sist vill jag dela med mej av några länkar för dej som vill veta mer!
På Devaz hittar man en massa fina produkter, råvaror och kunskap om ekologisk hudvård.
Organic Makers har utrustning, recept och snygga förpackningar.
no poo forumsida med receptsamlingar
hardcore no poo på facebook
hardcore no poo för nybörjare på facebook

Categories
konsumtion mat miljö omställning ordlista permakultur

ordlista: CSA (andelsodling)

CSA – Community-supported agriculture som man kanske kan kalla andelsodling eller odlingskooperativ på svenska, är en  lokalt baserad ekonomisk modell för jordbruk och matdistribution.
CSA/andelsodling som nuvarande koncept utvecklades i USA på 1980-talet (löst baserat på Rudolf Steiners biodynamiska idéer) och gå ut på att odlare och konsumenter delar tillsammans på arbetsbörda och risker. På detta vis får konsumenter och andra intressenter ett mycket större inflytande på odlingen. Med medlemskapet delar man även på riskerna,  vilket resulterar i en starkare konsument–producent relation.

Medlemmar eller abonnenter betalar i början av växtsäsongen för en andel av den förväntade skörden. När skörden sedan börjar får de varje vecka andelar av ekologiskt odlade grönsaker och frukt, i ett grönsakslåde-system.  (Leveranserna kan ibland innehålla örter, konserver, honung, ägg, mejeriprodukter och kött.) Vissa CSA/andelsodlingar tar betalt i arbetskraft i stället för pengar.

En CSA/andelsodling kan också fungera som ett nätverk eller en sammanslutning av personer som har åtagit sig att stödja en eller flera lokala gårdar, med odlare och konsumenter som delar risker och fördelar med livsmedelsproduktionen.

Målet är att utveckla en sammanhållen grupp konsumenter som är villiga att finansiera en hel säsongs budget för att få etiskt framtagen mat. Systemet har många varianter på hur gårdens budget stöds av konsumenterna och hur producenterna sedan levererar livsmedel.

Olika metoder:

Lantbrukarstyrt: Bonden sätter upp och underhåller  odlingen, rekryterar själv abonnenter.
Aktieägare/abonnent: Lokalinvånare inrättar odlingen och anställer en bonde att odla grödor.
Odlarkooperativ : Flera bönder driver tillsammans  en odling.
Lantbrukare/aktieägare-kooperativ : Bönder och lokala invånare inrättar och driver en odling tillsammans.

En kärngrupp  kan hjälpa till med administration och distribution och att fatta beslut om hur och vad som odlas.

Fördelar:

CSA/andelsodlingar gynnar miljön, samhället och gården/bonden.
Eftersom odlingens produkter är lokalt odlade och  distribuerade   minimeras onödiga transporter. Med ekologisk odling minskas även bekämpningsmedel och bruk av konstgödsel. Med stor arbetskraft minskar behovet av dyra maskiner. Bondens ekonomiska risker minskar. Genom att arbeta tillsammans med dina grannar lär du känna nya vänner. Och har man varit delaktig i sin mat från frö till tallrik upplevs maten ofta som mer njutningsfull! 

Tänka nytt:

Ägande – marken ägs gemensamt genom t ex en stiftelse, som arrenderar marken till jordbrukare.
Samarbete – nätverk av mänskliga relationer bör ersätta det traditionella systemet för arbetsgivare och arbetstagare.
Ekonomi – ekonomin  bör inte baseras på tillväxt och ökad vinst, utan på de faktiska behoven hos människor och mark.

 

Googla vidare på engelska: CSA (Community-supported agriculture)
Det finns även ett  internationellt CSA nätverk – Urgenci.

Categories
design konst konsumtion miljö

gör nåt med händerna

Kanske har ni hört talas om projektet 365 saker du kan göra… Igår sprang jag på ett komplement till den sidan: 365 saker du kan slöjda. En nystartad blogg med inspirerande inlägg om inte alltför komplicerade projekt att skapa själv. Roligt initiativ! Mer sånt.

saker

Categories
konsumtion permakultur

Att äta lokalt

Följande text är en fri och försvenskad översättning från den här sidan
för de som tycker det är tråkigt att läsa på engelska.

Varför ska man Äta Lokalt?

1. Känn skillnaden i smak

Vid en ‘bondens marknad’, har  de flesta lokala råvaror hämtats inom 24 timmar. De kommer till dig mogna, friska, och med sin fulla smak, till skillnad från snabbköpet livsmedel som kan ha tagit veckor eller månader innan de kommer fram till din tallrik. Lokala producenter kan också ta fram livsmedel för smakens skull, snarare än att produkterna ska behöva kunna stå emot långa transporter eller industriell skörd.

2. Vet du vad du äter

Att köpa mat idag är komplicerat. Vilka bekämpningsmedel har använts? Är majsen genetiskt modifierad? Var det en frigående kyckling eller fick den växa upp i en liten trång bur? För personer som äter lokalt är det lättare att få svar. Många bygger relationer med bönder som de litar på. Och när man är osäker, kan man köra ut till gårdarna och se för sig själv.

3. Träffa dina grannar

Att äta lokalt är socialt. Träffa bonden som har odlat dina potatis. Människor som handlar på ekologiska marknader finner oftare skäl att tala med varandra än deras motsvarigheter som handlar i snabbköpet. Börja odla själv på en kolonilott och träffa dina grannar!

4. Ta kontakt med årstiderna

När du äter lokalt, äter du vad som finns i säsong. Du minns att körsbär och jordgubbar är smaken av sommar. Även under vintern, kan klassisk tröstmat som potatismos och pannkakor göra större sinnliga intryck, än bär från andra sidan av världen.

5. Upptäck nya smaker

Vilka är de lokala specialiteter där du bor just nu?
Har du någonsin provat att göra pesto på grönkål? Vad sägs om älgleverpastej? Vilket mejeri ligger närmast ditt hem?
Hur många olika sorters päron finns i din mataffär? Kanske tre? På mindre gårdar runtom i landet bevaras hundratals andra sorter, medan tusentals har gått förlorade i vår kapplöpning till enformighet.

6. Utforska ditt hem

Att besöka lokala gårdar är ett sätt att vara turist på hemmaplan, med gott om mellanmåls-stopp.

7. Rädda världen

En amerikansk studie visar att en regional föda konsumerar 17 gånger mindre olja och gas än en typisk diet baserad på mat som levereras över hela landet. Vi kan ändra våra vanor eller fortsätta bränna fossila bränslen och lära oss leva med den globala klimatförändringen, häftiga naturkatastrofer och krig över resurserna…

8. Stöd små gårdar

Många människor från alla samhällsskikt drömmer om att arbeta med lantbruk, kanske du också gör det. I områden med starka lokala marknader är familjejordbruken återupplivade. Det är mycket bättre än det jobb på stormarknader och snabbmatsställen som den globaliserade ekonomin erbjuder i västerländska städer.

9. Ge tillbaka till den lokala ekonomin

En brittisk studie spårade hur mycket av de pengar som används på lokala livsmedelsföretag stannade i den lokala ekonomin, och hur många gånger de var återinvesterade. Det totala värdet var nästan dubbelt mot motsvarande summa som spenderats på en stormarknads-kedja. Investera i glada grannar & behåll helt enkelt pengarna i närheten.

10. Håll dej frisk

Ät mer grönsaker, ät färre bearbetade produkter fullproppade med tillsatser och ät färskare mat.

11. Skapa minnen

Vet du hur det luktar när man röker fisk? Ta med familjen och åk för att se när dina lokala mjölkkor släpps ut på våren. Baka era egna piroger istället för att träffas på snabbmatsrestaurangen. Koka sylt med dom du tycker om.

12. Ha roligare när du reser

När du är beroende av lokal mat, så kommer du vilja fortsätta att utforska. Vad äter man för bär i Norrland? Vad äter bönderna i Portugal? Hur smakar ost i Estland?

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Här skriver  hushållningsällskapet om typisk halländsk mat.