ekonomi – Hanna ritar

Begreppet ‘no poo’ är för dig som vill ha färre kemikalier i din vardag. Genom att förkorta engelskans no shampoo, uppstår en ordlek ‘utan skit’ (poo).
En del hittar no poo metoder när de söker lösningar för allergier eller hudproblem. Andra börjar utifrån och ‘no pooar’ för miljöns skull. Ofta är det även mindre kostsamt i längden för den privata hushållsekonomin och sparar samtidigt på jordens resurser. Att inte stötta sviniga multinationella företag som bara drivs av kortsiktigt egenintresse blir ännu en bonus. Mitt intresse började när mormor hämtade saker från köket till badrummet…

Hemma hos oss använder vi ättika för att göra rent i badrummet och bikarbonat för att göra rent i köket. I badrummet har jag fyllt en sprayflaska med ättika som dragit med citrusskal utblandat med vatten. Spraya och torka av. Det doftar gott! I köket har jag en sockerströare som jag fyllt med bikarbonat. Det skakar jag ur på spisen och gnuggar med en blöt diskborste. Det blir rent på en gång och det luktar inte konstiga kemikalier kring maten.
Bikarbonat är också bra för att få bort dålig lukt ur vintagetextil eller från katt-astrofer (i förtvättmedelsfacket på tvättmaskinen och en skvätt ättika i sköljmedelsfacket.) Det tar även hand om fläckar på mattan (skakar ut på mattan, gnugga in, låt dra, för att sedan dammsuga upp).

När du spär bikarbonat med vatten och använder istället för schampo blir håret väldigt rent. Avsluta med lite äppelcidervinäger i sista sköljvattnet för att återställa ph-balansen. Håret skvätter jag sedan med hemgjort saltvattenspray för att få naturligt styr på det på.
(1,5 dl kokande vatten, 2 msk salt, 1 tsk socker. Blanda och låt svalna. Häll på flaska. Du kan även ha i en skvätt citron, en påse svart te!)
Aluminiumklorid är den läskiga ingrediensen i ‘vanlig’ deodorant, som man egentligen inte vill ha varken på kroppen eller i naturen. Sin egen välfungerande deo gör man enkelt: Blanda lika delar bikarbonat, potatismjöl och kokosolja. För att få en egen doft på det hela kan man använda doftlös kokosolja och droppa i lite doftande olja eller vanilj! (Var bara säker på att det inte är för starkt för den känsliga huden i armhålan.)
En skön ansiktsmask för djuprengöring av porerna är en tesked bikarbonat utrört i en tesked honung. Låt sitta en stund och skölj sedan av med ljummet vatten.
Loofa eller natursvamp är de naturliga alternativen om man vill ha mer peeling än en frottehandduk.
Som ansiktsvatten använder jag äppelcidervinäger på en fuktad tvättlapp. Rengör, fräschar upp och återställer ph-balansen i huden. Det motverkar även rynkor och acne enligt klickbeteartiklar på nätet! Beroende på hudtyp kan man behöva prova sig fram till sin egen bästa olja. Jag gillar hallonfröolja i ansiktet.
Smink är ju kul, men svårt att hitta no poo. Iduns mineralpuder ska vara ‘godkänt’. Det finns även ekologisk mascara för de som inte vill prova att tillverka själv.
Andra sorters no poo är tex menskopp och tygblöjor. Kanske har du lärt dig no poo trix av mormor?

Till sist vill jag dela med mej av några länkar för dej som vill veta mer!
På Devaz hittar man en massa fina produkter, råvaror och kunskap om ekologisk hudvård.
Organic Makers har utrustning, recept och snygga förpackningar.
no poo forumsida med receptsamlingar
hardcore no poo på facebook
hardcore no poo för nybörjare på facebook

CSA – Community-supported agriculture som man kanske kan kalla andelsodling eller odlingskooperativ på svenska, är en lokalt baserad ekonomisk modell för jordbruk och matdistribution.
CSA/andelsodling som nuvarande koncept utvecklades i USA på 1980-talet (löst baserat på Rudolf Steiners biodynamiska idéer) och gå ut på att odlare och konsumenter delar tillsammans på arbetsbörda och risker. På detta vis får konsumenter och andra intressenter ett mycket större inflytande på odlingen. Med medlemskapet delar man även på riskerna, vilket resulterar i en starkare konsument–producent relation.

Medlemmar eller abonnenter betalar i början av växtsäsongen för en andel av den förväntade skörden. När skörden sedan börjar får de varje vecka andelar av ekologiskt odlade grönsaker och frukt, i ett grönsakslåde-system. (Leveranserna kan ibland innehålla örter, konserver, honung, ägg, mejeriprodukter och kött.) Vissa CSA/andelsodlingar tar betalt i arbetskraft i stället för pengar.

En CSA/andelsodling kan också fungera som ett nätverk eller en sammanslutning av personer som har åtagit sig att stödja en eller flera lokala gårdar, med odlare och konsumenter som delar risker och fördelar med livsmedelsproduktionen.

Målet är att utveckla en sammanhållen grupp konsumenter som är villiga att finansiera en hel säsongs budget för att få etiskt framtagen mat. Systemet har många varianter på hur gårdens budget stöds av konsumenterna och hur producenterna sedan levererar livsmedel.

Olika metoder:

Lantbrukarstyrt: Bonden sätter upp och underhåller odlingen, rekryterar själv abonnenter.
Aktieägare/abonnent: Lokalinvånare inrättar odlingen och anställer en bonde att odla grödor.
Odlarkooperativ : Flera bönder driver tillsammans en odling.
Lantbrukare/aktieägare-kooperativ : Bönder och lokala invånare inrättar och driver en odling tillsammans.

En kärngrupp kan hjälpa till med administration och distribution och att fatta beslut om hur och vad som odlas.

Fördelar:

CSA/andelsodlingar gynnar miljön, samhället och gården/bonden.
Eftersom odlingens produkter är lokalt odlade och distribuerade minimeras onödiga transporter. Med ekologisk odling minskas även bekämpningsmedel och bruk av konstgödsel. Med stor arbetskraft minskar behovet av dyra maskiner. Bondens ekonomiska risker minskar. Genom att arbeta tillsammans med dina grannar lär du känna nya vänner. Och har man varit delaktig i sin mat från frö till tallrik upplevs maten ofta som mer njutningsfull!

Tänka nytt:

Ägande – marken ägs gemensamt genom t ex en stiftelse, som arrenderar marken till jordbrukare.
Samarbete – nätverk av mänskliga relationer bör ersätta det traditionella systemet för arbetsgivare och arbetstagare.
Ekonomi – ekonomin bör inte baseras på tillväxt och ökad vinst, utan på de faktiska behoven hos människor och mark.

Googla vidare på engelska: CSA (Community-supported agriculture)
Det finns även ett internationellt CSA nätverk – Urgenci.