och fröna som stoppats i jorden kommer till liv.
Categories
Tag: odling
Categories
kolonilott
Förresten, jag har blivit med kolonilott!
Det kliar i fingrarna och jag planerar att prova en massa för mej nya ätbara perenner och en liten hörna med ‘3 systrar’. Och allt annat som inte växer på en balkong i norrläge…
Det finns redan ett facebook-album trots att arbetet inte kommit så långt då jag övertog jordlappen sent i höstas.
CSA – Community-supported agriculture som man kanske kan kalla andelsodling eller odlingskooperativ på svenska, är en lokalt baserad ekonomisk modell för jordbruk och matdistribution.
CSA/andelsodling som nuvarande koncept utvecklades i USA på 1980-talet (löst baserat på Rudolf Steiners biodynamiska idéer) och gå ut på att odlare och konsumenter delar tillsammans på arbetsbörda och risker. På detta vis får konsumenter och andra intressenter ett mycket större inflytande på odlingen. Med medlemskapet delar man även på riskerna, vilket resulterar i en starkare konsument–producent relation.
Medlemmar eller abonnenter betalar i början av växtsäsongen för en andel av den förväntade skörden. När skörden sedan börjar får de varje vecka andelar av ekologiskt odlade grönsaker och frukt, i ett grönsakslåde-system. (Leveranserna kan ibland innehålla örter, konserver, honung, ägg, mejeriprodukter och kött.) Vissa CSA/andelsodlingar tar betalt i arbetskraft i stället för pengar.
En CSA/andelsodling kan också fungera som ett nätverk eller en sammanslutning av personer som har åtagit sig att stödja en eller flera lokala gårdar, med odlare och konsumenter som delar risker och fördelar med livsmedelsproduktionen.
Målet är att utveckla en sammanhållen grupp konsumenter som är villiga att finansiera en hel säsongs budget för att få etiskt framtagen mat. Systemet har många varianter på hur gårdens budget stöds av konsumenterna och hur producenterna sedan levererar livsmedel.
Olika metoder:
Lantbrukarstyrt: Bonden sätter upp och underhåller odlingen, rekryterar själv abonnenter.
Aktieägare/abonnent: Lokalinvånare inrättar odlingen och anställer en bonde att odla grödor.
Odlarkooperativ : Flera bönder driver tillsammans en odling.
Lantbrukare/aktieägare-kooperativ : Bönder och lokala invånare inrättar och driver en odling tillsammans.
En kärngrupp kan hjälpa till med administration och distribution och att fatta beslut om hur och vad som odlas.
Fördelar:
CSA/andelsodlingar gynnar miljön, samhället och gården/bonden.
Eftersom odlingens produkter är lokalt odlade och distribuerade minimeras onödiga transporter. Med ekologisk odling minskas även bekämpningsmedel och bruk av konstgödsel. Med stor arbetskraft minskar behovet av dyra maskiner. Bondens ekonomiska risker minskar. Genom att arbeta tillsammans med dina grannar lär du känna nya vänner. Och har man varit delaktig i sin mat från frö till tallrik upplevs maten ofta som mer njutningsfull!
Tänka nytt:
Ägande – marken ägs gemensamt genom t ex en stiftelse, som arrenderar marken till jordbrukare.
Samarbete – nätverk av mänskliga relationer bör ersätta det traditionella systemet för arbetsgivare och arbetstagare.
Ekonomi – ekonomin bör inte baseras på tillväxt och ökad vinst, utan på de faktiska behoven hos människor och mark.
Googla vidare på engelska: CSA (Community-supported agriculture)
Det finns även ett internationellt CSA nätverk – Urgenci.
Categories
direktodling
‘direktodling’ / ‘grävfri trädgård’ / lagerodling / lasagneodling
Direktodling är en metod som används av en del ekologiska odlare. Ursprunget kan baseras på förindustriella odlingstekniker från artonhundratalet.
Man lägger kompost på sina odlingsbäddar som lämnas på plats för att kväva ogräs och annan oönskad vegetation. (det är rätt viktigt att ogräs i komposten inte hunnit gå i frö.) Plantorna planteras genom komposten, som förmultnar och berikar jorden. Varje år lägger man på ny kompost. Viktigt är att man inte kliver på sina odlingsbäddar och trycker ihop jorden.
Denna teknik gör så att mikro-och makrobiotiska organismer bildar en gemenskap i marken, nödvändigt för en sund omsättning av näringsämnen och förebyggande av problematiska organismer och sjukdomar.
Masanobu Fukuoka började sin banbrytande forskning inom detta område i 1938, och började på 1970-talet publicera sin filosofi ‘Gör-ingenting-odling’ (do-nothing farming), som nu erkänns av vissa som roten av Permakultur-rörelsen.
Australiska Esther Deans har skrivit flera böcker på ämnet som tyvärr kan vara lite kluriga att få tag på. Även amerikanskan Ruth Stout förespråkade tekniken.
Metoden kan också kallas lagerodling eller lasagneodling och resulterar i rik, fluffig jord. Namnet ‘lasagneodling’ har ingenting att göra med vad du ska odla utan hänvisar till hur du konstruerar trädgården, i lager:
toppa med kompost/gödsel & hö
organiskt grönt: gräsklipp, (råa) grönsaksrester, trädgårdsavfall
organiskt brunt: som torv, barr, höstlöv, rivet papper,
fortsätt lagra ‘grönt’ & ‘brunt’ tills du har iallfall en halvmeter hög odlingsbädd.
kartong/papper i botten för att undvika att ‘ogräs’ växer igenom.
Använd vad du har tillgängligt.
För att liksom sätta igång din bädd kan du ‘baka’ den under till exempel svart plast (som du håller på plats med stenar) i en till 2 månader. Detta värmer upp jorden innan du planterar.
Inför nästa säsong fortsätter du bara lägga några lager kompost och eventuellt gödsel på dina odlingsbäddar.
Man kan även lägga ner droppbevattning i odlingsbäddarna för riktigt ‘lazy gardening’!
Tillämpa även samodling och växelbruk i dina bäddar för att undvika jordtrötthet och eventuella sjukdomar eller ohyra.
Googla vidare på engelska: no-till/no-dig-farming / Sheet mulching / layering / lasagna gardening
Categories
balkongodlingen
Årets odling på balkongen gick lättare i år då barnet blivit 2 och hellre hjälper till än förstör. Jag är väldigt nöjd med att ha lockat upp både fjärilar, humlor och andra insekter till tredje våningen med mina blommiga balkonglådor. (Luktärtor, krasse, blåklint och blandade ‘ogräs’.) Det går ju inte att bara odla grönsaker här uppe om man vill ha dem naturligt pollinerade. Så några små squash har det faktiskt blivit i år. Bristen på sol på den här sidan av huset gör nog tyvärr att det inte blir nån enorm skörd dock…
Det har även blivit ett par potatissallader av hinkodlade potatis. plantorna blev så stora att vi skördade i förtid. Hade de inte skuggat alla de andra plantorna hade fått växa till sej lite till. Tomater finns det fortfarande. Olika sorter men en buskig minitomat som jag tror heter Outdoor (?) är den som gett mest. De gula minitomaterna är dock finast. Örter och sallad har hela sommaren gett tallriken en guldkant. Några smultron kom inte i år. Jag tror jag var för hård mot dem när jag städade i höstas…
Bästa skörden har dock de buskiga sockerärtorna från Runåbergs gett. Varje dag på väg ut har vi skördat minst en att tugga på nerför trappan… Besviket barn hittar tyvärr inga fler på den lilla busken på loftgången längre…
Jag sparar frön från favoriterna att så nästa vår. Tomatfröna smetar jag enklast ut på hushållspapper som när de torkat viks, märks och stoppas i frölådan. Sommaren är inte ens över och jag planerar redan inför nästa.
Categories
så ett frö
Nu är det dags! På lördag kan man inspireras till att så ett frö på Medborgarservice i Andersberg, Halmstad.
Jag har i egenskap av styrelsemedlem i Hela Sverige Ska Leva/Halland bjudit in en inspirerande föreläsare vid namn Anders Kjellsson som är en landskapsingenjör från SLU Alnarp, trendspanare och trädgårdsmästare. Han visar och berättar om hydroponisk odling, alltså hur man kan odla utrymmessnålt utan jord. Läs mer om honom och hans projekt på Frodas.
Resten av programmet är inte heller fy skam.
Categories
täckodling
Täckodling innebär att man täcker jorden kring sina plantor med ett tätt skikt av organiskt material (25-30 cm tjockt). Det kan vara hö, halm, gräsklipp, papper eller de ogräs som kommit upp. (Var noga med att lägga rötterna utåt så att de torkar i solen och att försöka ta ogräsen innan de börjar fröa.)
Syftet är att göra maskarna glada, bevara fukten i marken, att förbättra fertiliteten då materialet ‘direktkomposterar*’ och att minska ogrästillväxt. Täcket skyddar även mot att den värdefulla översta lagret av jord blåser eller rinner bort vid kraftiga väder och vintrar.
Ett enkelt sätt att odla potatis med hjälp av täckodling är att lägga potatisen direkt på förra årets täckbädd för att sedan fylla på med ett färskt lager täckmaterial. När potatisen sedan är klar att plockas upp sticker man bara händerna genom täcket.
Det är viktigt att komma ihåg att man inte trampar på sina täckbäddar. Poängen är att växterna själva luftar jorden och ingen direkt luckring behövs.
Täckodlingens bästa kompis är myskankor, som gillar sniglar.
På Alternativ kan man läsa lite mer om permanent täckodling. Allt om Trädgård har en artikel här och på Odla.nu kan man också få tips.
*) Direktkompostering kan också innebära att man gräver ner färskt komposteringsmaterial, ganska djupt, direkt i rabatten.
You must be logged in to post a comment.