Våren 2018 var jag med och höll väldigt spännande workshops. Det var så roligt att denna våren blev det en verktygslåda så fler kan hitta på liknande träffar. Den fick jag formge och illustrera. (Ikigai)
Läs mer och ladda ner den här (gratis)!
Jag blev inbjuden att delta i ett väldigt spännande projekt kallat Döbra ateljé som leddes av Max Kleijberg via Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) på Karolinska Institutet.
Vi arrangerade kreativa workshops med barn och äldre och pratade om döden. (Våren 2018.)
Efter att ha avslutat Dramalogens kulturentreprenörskurs, som jag deltog i under våren, tog jag på mej uppgiften att dra igång en Gratisbutik.
En gratisbutik är ett enkelt sätt att byta grejer med varann! En ‘affär’ där du kan hitta användbara saker utan att betala för dem. Det är en slags secondhandbutik, med (mestadels) begagnade varor, där allt är gratis. En bekväm plats att lämna grejer du tror någon annan kan ha nytta av. En gång har du behov av att bli av med grejer. Nästa gång kanske du hittar något du behöver. Du behöver inte lämna för att få hämta. En gratisbutik tillåter människor att byta varor utan att blanda in pengar. Man kan ha ekonomiskt behov, ekologisk övertygelse eller bara fullt på vinden. Den främjar återanvändning och sparar på jordens resurser.
Ingen jobbar här/Alla jobbar här! Det vi lämnar in är så klart helt och rent. Du packar själv upp din påse och exponerar plagg eller prylar på ett trevligt vis. Hittar du nåt du gillar tar du med det hem. Ta tills du skäms! Man lämnar platsen som man vill hitta den. Rent, fint och i ordning så klart.
Det här är bara ett exempel. Man kan man ställa i ordning en gratisbutik nästan var som helst där folk rör sej. En gratisbutik kan vara ett tillfälligt klädstreck parken, en hylla i tvättstugan eller eget rum i bostadsrätten. (Glöm inte att fråga om lov först.) Butiken har öppnat så fort folk börjar fylla på eller hämta grejer.
Den här gratisbutiken har uppstått i samtal kring konsumtion och hållbarhet. Vad behöver vi, egentligen? Hur mår vi och hur mår producenterna av världens konsumtionshets? Att ge bort det vi inte längre behöver eller vill ha är för många enkelt. Men att få – att ta emot en tjänst eller vara utan att ge nåt tillbaka kan kännas svårt. När man har betalat i en affär, har man gjort rätt för sig då?
Idéen är inte särskilt originell, jag har råkat på freeshops av olika slag på flera ställen i världen. Men med Dramalogen har ett fantastiska tnätverk och aktiva kanaler i social medier. Butiken inreddes snyggt av Dramalogen Charlotte Libäck. Så klart att den får en himla massa uppmärksamhet. Många lämnar och många shoppar. Nu hoppas jag mest att det kommer öppnas fler gratisbutiker runt om i stan.
Flera medier har uppmärksammat öppnandet av Dramalogens gratisbutik:
SR Radio P4 Extra (ca 1 tim och 11 min in i programmet)
Fria Tidningar, 21 juni, 2017
Dagens Handel, 16 juni
Market.se, 2 juni
Hallandsposten, 2 juni
Halmstad 7 dagar, 30 maj
Dramalogens huvudentré står öppen för inlämning till gratisbutiken under de regelbundna måndagsmötena kl 10.00-13.00 med början igen i mitten av augusti. Besökare till Dramalogens aktiviter erbjuds besöka gratisbutiken vid aktuella tillfällen. Övriga öppettider för både inlämning och ‘shopping‘ kommer basuneras ut som event på Dramalogens facebooksida. Dramalogen ligger för närvarande på Stockenbergsgatan 7, Halmstad. Gratisbutiken ligger in på gården på baksidan.
På måndag ska vi ta ett första steg mot stadsodling i Halmstad.
Att använda obrukade ytor i städer för att odla grönsaker, örter, ätbara växter och buskar är ett sätt att visa att det är dags att vända utvecklingen tillbaks till egen försörjning och lokalt oberoende.
Vill du vara med och bolla idéer kring att starta odlingsprojekt i de centrala delarna av Halmstad? I så fall är du välkommen på ett möte där vi diskuterar möjligheterna till detta.
Vi bjuder på fika.
Kulturparadiset, Fiskaregatan 14
Måndag 9/9, kl. 18.00
Jag är kanske en himla jobbig kund men jag tror att jag har ett stort ansvar som konsument. Jag frågar alltid efter ekologiska och lokalproducerade alternativ. När jag tjatat tillräckligt ofta tar de ibland in de varor jag ber om. Jag är tydlig med vad jag tycker om de där pyttiga plastpåsarna de alltid vill stoppa minsta frimärke i, jag frågar varför engångsbatterierna är miljömärkta och ibland blir jag ledsen när personalen har dålig koll.
Men jag tror att om alla tänker på hur och vad de konsumerar så kommer det här gå lite lättare.
När man köper el, kläder, mat och prylar är det så himla viktigt att tänka långsiktigt. Behöver jag det här? Var kommer det härifrån? Hur är det här tillverkat? Vad händer med det här när jag inte längre behöver det?
Handlarna vill sälja, så berätta för dem vad du är beredd att betala för.
Livet är ju inte svart eller vitt. Och i den där gråskala är det så lätt att gå vilse. När det gäller privatbilismen finns ju så många frågor att tänka på. Varför man kör, vad man kör och hur man kör…
Lokaltrafikens frånvaro är brister som går att göra något åt genom medborgarförslag och hårdfört argumenterande.
Om du nu råkar behöva en bil så välj en någorlunda modern och bränslesnål en. Det finns redan så många bilar. Ta hand om de som finns istället för att köpa nytt. Konvertera bensinslukare.
Biobränsle från avfall och rötgas tror jag ligger till hands i vår nära framtid. Att odla bränsle istället för mat är förkastligt.
Bilpool är en bra idé och man lär känna sina grannar bättre. Planera resor och samåk.
Bara för att man har råd med bensin betyder det inte att det är bra att göra slut på den. Tävla med dej själv med att köra snålt!
Ikväll ska jag i egenskap av styrelsemedlem i Hela Sverige Ska Leva / Halland på demokratimöte för Halmstad kommun. Efter förra mötet är jag inte helt säker på syftet med de här träffarna, men det kanske klarnar ikväll…
Jag har alltid tyckt miljöfrågorna är viktiga. Som liten tyckte jag nedskräpning var förskräckligt, man skulle vara snäll mot djur och jag hade mardrömmar om krigen på TVs nyheter.
Sen kom mycket liv emellan. Jag har visserligen engagerat mej i sopsortering, odling, permakulturutbildning och dokumentärfilmspluggande, men mitt ideella engagemang har först kommit igång på allvar sedan jag skulle bli mamma. Mitt barn är min största motivation att även få andra att inse allvaret i vår situation.
De flesta som läser tidningarna eller hör nyheterna har nog insett att vårt sätt att leva på den här planeten inte är direkt hållbart…
Om det bara handlat om mej själv kunde jag nog låta bli att bry mej så hemskt. Jag är ju ändå halvägs klar med mitt liv och klarar mej alltid…? Men när jag nu varit med och gjort den här alldeles nya människan så får jag ju försöka ta hand om henne så gott jag kan. Jag vill ju att även hon ska ha det bra när hon är i min ålder. Att hon ska kunna se positivt på framtiden och inte behöva vara rädd för klimatflykt eller krig över naturresurser till exempel.
Därför engagerar jag mej i Omställningsrörelsen.
Det tog nästan 2 år av energiskt hälsande i trapphuset
innan grannen klämde ur sej ett litet leende.
Provokationen ‘vegetarisk dag’.
Anledningen till att alla klär sej lika.
Tanken på att inte få den där thailand-semestern.
Oron över att det kanske inte blir som man tänkt sej…
Släpp den!
You must be logged in to post a comment.