Categories
design konst miljö politik streetart

ren konst

Clean Art eller  Reverse Graffiti har nog mest uppmärksammats på grund av Moose, en brittisk graffiti-konstnär (och musikpromotor) som startade Reverse Graffiti Project. Egentligen är det ju en simpel teknik och många av oss har nog skrivit nåt roligt med ett finger på en smutsig bil eller på ett lika skitigt fönster. Tekniken har på senaste tiden blivit ett populärt sätt att göra reklam. (Det är ju ett ganska ekonomiskt och miljövänligt sådant, då man inte gör av med papper och tryckfärger.)
Som en form av gatukonst får man nog säja att det är ganska provocerande. Det skulle ju inte gå att göra några större avtryck om väggarna som konstnärerna arbetat på hade varit rena och fria från åratal av avgas-beläggningar!

clean trees, san francisco/ foto: Dennis  Yang
san francisco/ foto: Dennis Yang (creative commons)
Arte Menos Poluição / Alexander Orion
Arte Menos Poluição / Alexander Orion

Reverse_Graffiti

Categories
illustration konsumtion miljö

story of stuff

Jag uppskattar när någon kan förtydliga och förenkla vad som annars kan ses som oöverskådligt eller allt för komplicerat för att förklara… Jag älskar Annie Leonard. Hon vet hur man gör.

story of stuff
klicka på bilden för att komma till hemsidan <3

Projektet finns även på YouTube

Categories
miljö permakultur politik streetart

gerillagrönt med fröbomber

Gerilla-odling är en ganska vid term som används av olika slags aktivister för att beskriva sitt handlande. Guerilla gardening kan innebära allt från att man lyfter upp ett par gatustenar utanför sitt hus och planterar ett par solrosor, till att man ockuperar en öde, eller vad man tycker är en felanvänd bit mark, för att starta en trädgårdsodling, oftast tillsammans med vänner eller grannar.


Man kan även bygga frö-bomber att kasta dit man inte når att gå.
Enligt wikipedia användes begreppet “seed grenade” inom aktivismen första gången av Liz Christy 1973 då hon startade “Green Guerrillas”. De första frögranaterna gjordes då av kondomer fyllda med frön från lokalt ogräs, vatten och gödning. De kastades över staket på tomma tomter i New York City för att göra så att kvarteren såg bättre ut. Det var början till  gerillaodlingen.
Ända sedan 1930-talet har man runt om i världen frö-bombat otillgängliga ytor av land som drabbats av till exempel torka eller skogsbrand. På detta vis  kan ett öde land förvandlas till en trädgård på en drygt en månad.

foto: cyenobite/creative commons

Annars är  ‘fröbomb’ en urgammal teknik som återintroducerats av Masanobu Fukuoka som skrivit ett par böcker om sina naturliga odlings-metoder. Det är nämligen ett utmärkt sätt att  se till att ingen hinner äta upp dina frön innan de har hunnit gro. Även i din egen trädgård.

Enkelt recept på fröbomber:

Blanda pulveriserad lera med kompost/gödsel och frön i en bunke.
Tillsätt vatten, lite i taget, så att konsistensen blir lerig.
Rulla  blandningen i små kulor.
Låt torka svalt och torrt i några dagar.
Använd vid behov! När det regnar blir det grönt.

Categories
illustration miljö

Väderkoll

Även om jag tror att klimatförändringar gör att vädret inte längre är lika lätt att förutsäga så kan  ju kortsiktiga prognoser ändå ibland ge en idé om det är värt att packa picknicken…
SMHI
har nyligen fräschat upp sin hemsida, men när det gäller en snabb väderkoll så går jag oftast in på Klart, som ger svensk väderprognos och där John Pohlman är Chefsmeteorolog. Så nu vet vi vart han tog vägen! Eller så litar man på gammalt vis på bondepraktikan. Den här sidan är ganska utförlig och illustreras av Carl Larssons  illustrationer av månaderna enligt bondepraktikan.
En satellit-bild över Europa kan vara spännande att se på ibland (vilket håll rör sej regnet?). Likaså NASAs ‘dagens astronomiska bild’ är en spännande populärvetenskaplig sida även om den inte alltid handlar direkt om väder…

Categories
konsumtion miljö permakultur politik

Mitt permakultur certifikat

När jag bodde i Portugal träffade jag en skarp och skön brittisk kvinna som berättade för mej om permakultur. Hon råkade även vara diplomerad permakultur-lärare och jag ville genast gå en av hennes kurser. Nu visade det sej att även om hon är en väldigt kreativ och underhållande pedagog så är varken marknadsföring, organisation eller nätverkande var något hon hade intresse av, så jag insåg snabbt att ville jag gå en kurs fick jag ordna det själv.
Jag bodde då på en liten gård med 2 hektar terrasser. Elen kom från solen och vattnet kom direkt ur berget. Men jag hade ett mobilt modem så jag marknadsförde en kurs på internet och ganska snabbt var kursen full av människor som kom från hela Europa till vår lilla by i världens ände! De campade på terrasserna och en väninna kom för att laga frukost, lunch och middag åt oss allihopa. Efter tio intensiva dagar proppfyllda av både teori och praktik, så hade vi alla lärt oss grunderna i detta mångsidiga designverktyg och fick varsitt permakultur-certifikat.
Detta gick så lätt och smärtfritt, trots att så många människor delade på en ganska spartansk liten plats, så jag fortsatte att organisera kurser åt min kära lärarinna för att sprida denna ganska grundläggande men viktiga kunskap.

Nu har jag ett lite annorlunda sätt att se på saker än förut och jag har med hjälp av denna idé bland annat planerat och konstruerat trädgården på gården där jag bodde. Jag har hjälpt vänner med väldigt olika projekt och har lärt mej att snabbare se var ett mindre ekosystem kan brista.

Här hittarna ni grunderna
Här är föreningen i Sverige
Här är wikipedia-artikeln om permakultur (på engelska)

Categories
konsumtion miljö permakultur

men, det som blir över då?

Helst ska man ju inte köpa saker man inte behöver och man ska äta upp maten man köper, men det är ju oundvikligt att inte något blir över ibland…
Jag hittade en sida som om sopsortering som har många bra svar på frågor som man ibland har när man står med skrot  & skräp i handen.

Kompost är ofta en självklarhet för alla som har en egen trädgård eller kolonilott. Men vi som bor i lägenhet då och hur gör man på jobbet!? Den här underbara konstruktionen är konst, ett bord och en maskkompost som gör växtnäring i ett!
Såklart finns det enklare lösningar: Här och här finns mycket smaskig info att hitta om hur du tar hand om dina matrester med hjälp av maskar! Miljöeko säljer färdiga lådor och maskar som du kan sätta under vasken i köket till exempel. Rätt underhållen är en maskkompost helt luktfri och om du klarar av att hålla liv i fönsterväxterna så får du inga problem att hålla dina maskar glada!

Categories
konsumtion permakultur

Att äta lokalt

Följande text är en fri och försvenskad översättning från den här sidan
för de som tycker det är tråkigt att läsa på engelska.

Varför ska man Äta Lokalt?

1. Känn skillnaden i smak

Vid en ‘bondens marknad’, har  de flesta lokala råvaror hämtats inom 24 timmar. De kommer till dig mogna, friska, och med sin fulla smak, till skillnad från snabbköpet livsmedel som kan ha tagit veckor eller månader innan de kommer fram till din tallrik. Lokala producenter kan också ta fram livsmedel för smakens skull, snarare än att produkterna ska behöva kunna stå emot långa transporter eller industriell skörd.

2. Vet du vad du äter

Att köpa mat idag är komplicerat. Vilka bekämpningsmedel har använts? Är majsen genetiskt modifierad? Var det en frigående kyckling eller fick den växa upp i en liten trång bur? För personer som äter lokalt är det lättare att få svar. Många bygger relationer med bönder som de litar på. Och när man är osäker, kan man köra ut till gårdarna och se för sig själv.

3. Träffa dina grannar

Att äta lokalt är socialt. Träffa bonden som har odlat dina potatis. Människor som handlar på ekologiska marknader finner oftare skäl att tala med varandra än deras motsvarigheter som handlar i snabbköpet. Börja odla själv på en kolonilott och träffa dina grannar!

4. Ta kontakt med årstiderna

När du äter lokalt, äter du vad som finns i säsong. Du minns att körsbär och jordgubbar är smaken av sommar. Även under vintern, kan klassisk tröstmat som potatismos och pannkakor göra större sinnliga intryck, än bär från andra sidan av världen.

5. Upptäck nya smaker

Vilka är de lokala specialiteter där du bor just nu?
Har du någonsin provat att göra pesto på grönkål? Vad sägs om älgleverpastej? Vilket mejeri ligger närmast ditt hem?
Hur många olika sorters päron finns i din mataffär? Kanske tre? På mindre gårdar runtom i landet bevaras hundratals andra sorter, medan tusentals har gått förlorade i vår kapplöpning till enformighet.

6. Utforska ditt hem

Att besöka lokala gårdar är ett sätt att vara turist på hemmaplan, med gott om mellanmåls-stopp.

7. Rädda världen

En amerikansk studie visar att en regional föda konsumerar 17 gånger mindre olja och gas än en typisk diet baserad på mat som levereras över hela landet. Vi kan ändra våra vanor eller fortsätta bränna fossila bränslen och lära oss leva med den globala klimatförändringen, häftiga naturkatastrofer och krig över resurserna…

8. Stöd små gårdar

Många människor från alla samhällsskikt drömmer om att arbeta med lantbruk, kanske du också gör det. I områden med starka lokala marknader är familjejordbruken återupplivade. Det är mycket bättre än det jobb på stormarknader och snabbmatsställen som den globaliserade ekonomin erbjuder i västerländska städer.

9. Ge tillbaka till den lokala ekonomin

En brittisk studie spårade hur mycket av de pengar som används på lokala livsmedelsföretag stannade i den lokala ekonomin, och hur många gånger de var återinvesterade. Det totala värdet var nästan dubbelt mot motsvarande summa som spenderats på en stormarknads-kedja. Investera i glada grannar & behåll helt enkelt pengarna i närheten.

10. Håll dej frisk

Ät mer grönsaker, ät färre bearbetade produkter fullproppade med tillsatser och ät färskare mat.

11. Skapa minnen

Vet du hur det luktar när man röker fisk? Ta med familjen och åk för att se när dina lokala mjölkkor släpps ut på våren. Baka era egna piroger istället för att träffas på snabbmatsrestaurangen. Koka sylt med dom du tycker om.

12. Ha roligare när du reser

När du är beroende av lokal mat, så kommer du vilja fortsätta att utforska. Vad äter man för bär i Norrland? Vad äter bönderna i Portugal? Hur smakar ost i Estland?

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Här
skriver  hushållningsällskapet om typisk halländsk mat.

Categories
miljö

klicka skog

jag ska vara ärlig. jag är lat.
& det är ju ofta det som är problemet, man orkar inte, så då tar man till exempel bilen istället för att cykla till jobbet. även om man vet att cykeln är bättre för både hälsan & miljön! (eller ja, dåligt exempel, jag har ju ingen bil…)
en sak som är jättelätt att göra och som ändå kan lätta ens samvete en millimeter på morgonen är den här sidan.
lägg den som din startsida och det första du gör när du sätter igång webbläsaren på morgonen är att med ett musklick se till att 2-30 dm2 gammelskog kan köpas upp och bevaras för all framtid! det är sponsorer som betalar.
coolt va?

(Bilden tagen av Josef Stuefer, med Creative Commons Attribution-licens.)
Categories
miljö permakultur politik

transition towns

i amsterdam hade jag ett väldigt oinspirerande arbete som teknisk support. på fritiden sysselsatte jag mej med att tillsammans med några vänner starta ett transition town initiativ i en stadsdel som kallas ‘de pijp’. vi hade filmvisningar och ‘transition tea’ där vi träffades & hjärnstormade.

tree pot

här är gruppen i amsterdam
här är folk som gör det överallt
här är hur man gör

Categories
konsumtion miljö politik

en längre framtid

var medveten om dina val.  kom ihåg:
tänk långsikigt.
undvik onödig konsumtion av ickeförnybara råvaror, som tilll exempel olja (bensin, diesel, plast) & gas.
ät lokalt producerat. grönsaker är nyttigt. köttfabriker är äckligt.
spara på vattnet. plantera träd. uppmuntra mångfalden. adoptera. rösta grönt.
många bäckar små…

foto: Matt Day / Creative Commons Attribution-NoDerivs 2.0 Generic