Clean Art eller Reverse Graffiti har nog mest uppmärksammats på grund av Moose, en brittisk graffiti-konstnär (och musikpromotor) som startade Reverse Graffiti Project. Egentligen är det ju en simpel teknik och många av oss har nog skrivit nåt roligt med ett finger på en smutsig bil eller på ett lika skitigt fönster. Tekniken har på senaste tiden blivit ett populärt sätt att göra reklam. (Det är ju ett ganska ekonomiskt och miljövänligt sådant, då man inte gör av med papper och tryckfärger.)
Som en form av gatukonst får man nog säja att det är ganska provocerande. Det skulle ju inte gå att göra några större avtryck om väggarna som konstnärerna arbetat på hade varit rena och fria från åratal av avgas-beläggningar!
pixelkonst
Pixelkonst är bilder som byggs upp på pixelnivå på datorn, till exempel grafik till äldre dataspel. Det kan också skapas med en hög av rubiks kuber, med korsstygnsbroderi, med magneter på en bil, eller som en del av gatukonsten.
Första gången jag så något som var gjort på det här viset var det när jag hörde talas om SpaceInvaders som arbetar med traditionell mosaik på ett otraditionellt sätt. Sedan dess har jag råkat på mer och mer kreativa lösningar. Graffiti är verkligen inte bara dyra sprejburkar längre. I Danmark härjar till exempel ett gäng tjejer som kallar sej the Oeps Crew, som arbetar med pärlplattor. Jag undrar när gatukonsten kommer till min lilla stad…
robert crumb
Om jag nu ska blogga om illustration och sånt som inspirerar mej så måste jag ju berätta om serietecknaren Robert Crumb.
Robert Crumb är en udda karaktär och kanske får man ett hum om hur han blev den han är när man ser dokumentären om familjen Crumb (Crumb; weird sex, obesessions, comic books and all that jazz) av Terry Zwigoff...
Fritz the Cat & Mr. Natural är kändisar för många och det var väl så mr Crumb slog igenom, där nånstans i kalifornien, nån gång i mitten på 1960-talet. Sedan dess har han uppmuntrat och inspirerat många serietecknare som inte känner för att berätta om superhjältar.
Sedan ‘cartooniga’ Fritz & Mr Natural har Robert Crumb utveckat ett detaljerad och ‘realistiskt’ manér. Han ritar och berättar självbiografiskt, politiskt, sexfixerat, roligt och skruvat. Han har en spännande musik smak och ett stort intresse för jazz.
Kultgubben arbetar fortfarande aktivt och bor numera i Frankrike tillsammans med sin coola fru, Aline Kominsky som även hon är en intressant tecknare av alternativa serier.
Gatukonsten är en politisk akt. Konstnären kräver sin del av staden. När gatukonsten är gjord av garn kan det kanske kännas lättare, mjukare helt enkelt, att förstå. Alla har en relation till garn och textilier. Det är en väldigt taktil upplevelse när handtaget vid trappan helt plötsligt känns som den där favorittröjan och lyktstolpen får lite personlighet när den fått en fuskpolo.
I Stockholm kan man råka på verk av bland annat Masquerade och Stickkontakt. Magda Sayeg är en internationell konstnär som spridit sitt arbete lite överallt i världen. En inspirerande blogg är Yarnbombing som skriver om ‘graknitti’ överallt.
gör nåt med händerna
Kanske har ni hört talas om projektet 365 saker du kan göra… Igår sprang jag på ett komplement till den sidan: 365 saker du kan slöjda. En nystartad blogg med inspirerande inlägg om inte alltför komplicerade projekt att skapa själv. Roligt initiativ! Mer sånt.
story of stuff
Jag uppskattar när någon kan förtydliga och förenkla vad som annars kan ses som oöverskådligt eller allt för komplicerat för att förklara… Jag älskar Annie Leonard. Hon vet hur man gör.
Projektet finns även på YouTube
Julie från Kanada
Tecknaren och konstnären Julie Doucet publicerade först Dirty Plotte som ett fanzin, men snart gav serierna ut på det Kanadensiska, alternativa serieförlaget Drawn and Quarterly. De ganska humoristiska historierna upplevs dokumentära och handlar ibland om drömlika vardagliga händelser, sex, våld, mens, smuts och genusfrågor.
Nuförtiden hävdar hon dock att hon pensionerat sej från att producera långa serier och hänger sej istället helt åt collage-konst och linoleum-grafik istället.
musik inspirerar ju också…
jag älskar sådana här, nästintill permanenta, komplicerade men samtidigt enkla, mönster av mosaik.
Romarna gjorde det och man hittar fantastiska arbeten i islamsk arkitektur.
För några år sedan besökte jag Alhambra i Granada, Spanien. Ett ställe som finns på UNESCOs lista över världsarv. (Den listan skulle förövrigt vara spännande att beta av innan man ger upp & dör?!) Det var ett så häftigt ställe att jag till och med glömde använda kameran. Pompeji står näst på listan.
los bros
Love & Rockets var en av de första serierna i den alternativa serierevolutionen på 1980-talet. Det är en svartvit tidning som skapats gemensamt av 2 bröder. De skriver individuellt och har ganska olika stil. Tidningarna fylldes med väldigt olika historier men är alla nånstans baserade på killarna själva som är mexikaner uppvuxna i Kalifornien. Gilbert Hernandez skrev & ritade mest om folket i Palomar, en by någonstans i Mexico. Medan Jaime koncentrerade sitt skapande på området Hoppers 13, någonstans i södra Kalifornien, och de punks som levde där… Serierna, och kanske specifikt Maggie och Hopey, som Jaimie ritade, gjorde stort intryck på mej som tonåring. De har givits ut av Fantagraphics Books som är en förläggare av alternativa serier. Serierna brukar finnas i samlingsform på de flesta svenska bibliotek.
You must be logged in to post a comment.