Categories
miljö permakultur politik

Omställningsträffar på Sörby naturhälsogård

Omställningsrörelsen handlar i grunden om de val vi står inför när vi möter världens oljetopp (peak oil) och klimatförändringar. Målet med rörelsen är att ställa om energiförbrukning och matproduktion till mer hållbara alternativ och på det viset även gynna den lokala ekonomin.

Cirka 25 personer deltog på den första omställingsträffen på Sörby naturhälsogård utanför Falkenberg den 12 april. Pella Thiel, som är aktiv i rörelsen Omställning Sverige, kom från Värmdö i Stockholm för att inspirera till aktivt miljöarbete. Hon talade om hur alla kan delta och att vi alla har olika kunskaper att bidra med. Att på ett positivt sätt gå mot en fossilfri framtid utan att skrämmas eller döma. Vi bjöds på smaskig klimatsmart mat i vacker omgivning och talade i grupp om idéer och drömmar på olika teman.

Det hela mynnade ut i ett nytt möte för omställningssugna från Varberg och Falkenberg i maj och en filmvisning av In Transition 2.0 (Trailer) även det på Sörby naturhälsogård i Vessigebro, imorgon, torsdag 31:e maj, kl. 18.30. Alla halländska omställningstänkare är välkomna!

Det finns ju annars redan ett omställningsinitiativ i södra Halland sedan i november 2011. Det drivs som en studiecirkel genom Studiefrämjandet i Halmstad och vi medlemmar träffas varannan vecka för att planera olika informativa arrangemang. Det senaste var ett (halvårs-) födelsedagskalas i Kapsylparken i Halmstad som firades med bland annat en gratisbutik, cykelmekarhjälp och möjligheten att så ett eget (squash-)frö. Förutom information av representant från Hela Sverige Ska Leva (i form av mej).

På facebook finns det numera flera aktiva lokala ‘grupper’ och ‘sidor’ att hitta: Omställning Halland, Omställning Falkenberg och Omställning Södra Halland. Omställning Södra Halland har även en blogg där man kan läsa om bland annat kommande evenemang och den interna odlingsgruppens framsteg.

Categories
miljö permakultur

permakultur

‘Permakultur som designsystem innehåller inget nytt. Permakultur organiserar det som alltid existerat på ett sätt som sparar energi eller till och med genererar mer energi än det förbrukar. Det som verkligen är nytt, och ofta blir förbisett, är att system för mänsklig bosättning, baserat på sunt förnuft är i sig självt revolutionerande.’
– Bill Mollison

Permakultur är ett positivt och globalt erkänt designverktyg som bygger på  etiken om att vårda vår jord och människorna på den, bland annat genom att  begränsa vår konsumtion. Med hjälp av de uttalade principerna kan man se över sitt eget ekosystem. Begreppet myntades av läraren/författaren/forskaren Bill Mollison och ekologen David Holmgren i Australien på 1970-talet, som en reaktion på det industriella jordbruket. Idéerna är inspirerade av den japanske bonden och filosofen Masanobu Fukuoka som bland annat skrivit boken ‘One straw revolution’.
Om man vill veta mer om permakultur så finns det enorma nätverk, böcker och filmer på engelska. På svenska är informationen tyvärr något begränsad, men det finns en nationell förening och det organiseras även en del kurser runt om i Sverige för de som vill lära sej principerna.
Ett par tankar kring permakultur-odlandet handlar om att inte plöja jorden utan istället använda sej av ‘direktodling‘ (mulch) och samodling av olika plantor för att bland annat undvika ohyra och uppmuntra pollinering.
Robert Hart var en permakultur-förebild i Storbrittanien, där han började med att skapa en skogs-trädgård (‘forest garden’) åt sig själv och sin bror, där allt som växer är ätbart.
Sepp Holtzer är en österrikisk bonde och författare som tagit till sig principerna och odlar bland annat apelsiner i Alperna.

Rob Hopkins inspirerades av permakulturidéerna när han utvecklade transitions-rörelsen eller omställningsrörelsen  (‘Transition movement’) i Kinsale, Irland och Totnes, England under 2000-talet.

 Permaculture is a great idea, but sadly not much info can be found in swedish.

Categories
konsumtion miljö permakultur politik

Att ställa om


Jag har äntligen hittat fler människor i Halmstad som grubblar på miljöfrågorna och känner att det är dags att göra skillnad. Tillsammans har vi startat initiativet Omställning Södra Halland och planerar nu att på olika sätt informera befolkningen i just södra halland om hur man kan leva utan att sätta alltför stora fotspår på vår jord. Om det handlar om att ta med en egen påse till affären eller sätta solceller på taket till sitt hus så gör alla myrsteg något för en grönare framtid.

I am taking part in the startup of a brand new Transition Town Initiative  in southern Halland, Sweden

Categories
konsumtion miljö permakultur politik streetart

fler fröbomber

Det allra mest populära inlägget på min blogg är det här som handlar om frö-bomber. Så här kommer lite mer inspriration på ämnet!

Ett par amerikaner råkade ha en hel massa godisautomater. De fyllde dem med färdiga fröbomer & inspirerar de som kanske inte gillar att bli smutsiga om händerna och tjänar dessutom pengar på det… (Bara i Amerika?!)

http://greenaid.co/

För nördarna på en annan sida av permakulturen hittade jag ett lite mer ingående blogginlägg om hur Fukuoka gör det.

Categories
konsumtion miljö permakultur politik

självhushållningen

För ett hållbart samhälle är en lösning total självhushållning. Möjligen är detta en utopi, men John Seymour har skrivit boken som kan hjälpa oss dit. Eller, han har skrivit massvis med böcker, men den du vill börja med är The New Complete Book of Self-Sufficiency (2002) , som är en reviderad version av The Complete Book of Self-Sufficiency (1976) med massor av underbara tips för oss som skulle vilja göra skillnad från grunden… Om man inte är uppvuxen på ett ekologiskt jordbruk är detta en bra uppslags bok att börja med.

Många kompisar med liknande idéer kan man även hitta på alternativ.nu
veggies

Categories
miljö permakultur politik streetart

gerillagrönt med fröbomber

Gerilla-odling är en ganska vid term som används av olika slags aktivister för att beskriva sitt handlande. Guerilla gardening kan innebära allt från att man lyfter upp ett par gatustenar utanför sitt hus och planterar ett par solrosor, till att man ockuperar en öde, eller vad man tycker är en felanvänd bit mark, för att starta en trädgårdsodling, oftast tillsammans med vänner eller grannar.


Man kan även bygga frö-bomber att kasta dit man inte når att gå.
Enligt wikipedia användes begreppet “seed grenade” inom aktivismen första gången av Liz Christy 1973 då hon startade “Green Guerrillas”. De första frögranaterna gjordes då av kondomer fyllda med frön från lokalt ogräs, vatten och gödning. De kastades över staket på tomma tomter i New York City för att göra så att kvarteren såg bättre ut. Det var början till  gerillaodlingen.
Ända sedan 1930-talet har man runt om i världen frö-bombat otillgängliga ytor av land som drabbats av till exempel torka eller skogsbrand. På detta vis  kan ett öde land förvandlas till en trädgård på en drygt en månad.

foto: cyenobite/creative commons

Annars är  ‘fröbomb’ en urgammal teknik som återintroducerats av Masanobu Fukuoka som skrivit ett par böcker om sina naturliga odlings-metoder. Det är nämligen ett utmärkt sätt att  se till att ingen hinner äta upp dina frön innan de har hunnit gro. Även i din egen trädgård.

Enkelt recept på fröbomber:

Blanda pulveriserad lera med kompost/gödsel och frön i en bunke.
Tillsätt vatten, lite i taget, så att konsistensen blir lerig.
Rulla  blandningen i små kulor.
Låt torka svalt och torrt i några dagar.
Använd vid behov! När det regnar blir det grönt.

Categories
konsumtion miljö permakultur politik

Mitt permakultur certifikat

När jag bodde i Portugal träffade jag en skarp och skön brittisk kvinna som berättade för mej om permakultur. Hon råkade även vara diplomerad permakultur-lärare och jag ville genast gå en av hennes kurser. Nu visade det sej att även om hon är en väldigt kreativ och underhållande pedagog så är varken marknadsföring, organisation eller nätverkande var något hon hade intresse av, så jag insåg snabbt att ville jag gå en kurs fick jag ordna det själv.
Jag bodde då på en liten gård med 2 hektar terrasser. Elen kom från solen och vattnet kom direkt ur berget. Men jag hade ett mobilt modem så jag marknadsförde en kurs på internet och ganska snabbt var kursen full av människor som kom från hela Europa till vår lilla by i världens ände! De campade på terrasserna och en väninna kom för att laga frukost, lunch och middag åt oss allihopa. Efter tio intensiva dagar proppfyllda av både teori och praktik, så hade vi alla lärt oss grunderna i detta mångsidiga designverktyg och fick varsitt permakultur-certifikat.
Detta gick så lätt och smärtfritt, trots att så många människor delade på en ganska spartansk liten plats, så jag fortsatte att organisera kurser åt min kära lärarinna för att sprida denna ganska grundläggande men viktiga kunskap.

Nu har jag ett lite annorlunda sätt att se på saker än förut och jag har med hjälp av denna idé bland annat planerat och konstruerat trädgården på gården där jag bodde. Jag har hjälpt vänner med väldigt olika projekt och har lärt mej att snabbare se var ett mindre ekosystem kan brista.

Här hittarna ni grunderna
Här är föreningen i Sverige
Här är wikipedia-artikeln om permakultur (på engelska)

Categories
konsumtion miljö permakultur

men, det som blir över då?

Helst ska man ju inte köpa saker man inte behöver och man ska äta upp maten man köper, men det är ju oundvikligt att inte något blir över ibland…
Jag hittade en sida som om sopsortering som har många bra svar på frågor som man ibland har när man står med skrot  & skräp i handen.

Kompost är ofta en självklarhet för alla som har en egen trädgård eller kolonilott. Men vi som bor i lägenhet då och hur gör man på jobbet!? Den här underbara konstruktionen är konst, ett bord och en maskkompost som gör växtnäring i ett!
Såklart finns det enklare lösningar: Här och här finns mycket smaskig info att hitta om hur du tar hand om dina matrester med hjälp av maskar! Miljöeko säljer färdiga lådor och maskar som du kan sätta under vasken i köket till exempel. Rätt underhållen är en maskkompost helt luktfri och om du klarar av att hålla liv i fönsterväxterna så får du inga problem att hålla dina maskar glada!

Categories
konsumtion permakultur

Att äta lokalt

Följande text är en fri och försvenskad översättning från den här sidan
för de som tycker det är tråkigt att läsa på engelska.

Varför ska man Äta Lokalt?

1. Känn skillnaden i smak

Vid en ‘bondens marknad’, har  de flesta lokala råvaror hämtats inom 24 timmar. De kommer till dig mogna, friska, och med sin fulla smak, till skillnad från snabbköpet livsmedel som kan ha tagit veckor eller månader innan de kommer fram till din tallrik. Lokala producenter kan också ta fram livsmedel för smakens skull, snarare än att produkterna ska behöva kunna stå emot långa transporter eller industriell skörd.

2. Vet du vad du äter

Att köpa mat idag är komplicerat. Vilka bekämpningsmedel har använts? Är majsen genetiskt modifierad? Var det en frigående kyckling eller fick den växa upp i en liten trång bur? För personer som äter lokalt är det lättare att få svar. Många bygger relationer med bönder som de litar på. Och när man är osäker, kan man köra ut till gårdarna och se för sig själv.

3. Träffa dina grannar

Att äta lokalt är socialt. Träffa bonden som har odlat dina potatis. Människor som handlar på ekologiska marknader finner oftare skäl att tala med varandra än deras motsvarigheter som handlar i snabbköpet. Börja odla själv på en kolonilott och träffa dina grannar!

4. Ta kontakt med årstiderna

När du äter lokalt, äter du vad som finns i säsong. Du minns att körsbär och jordgubbar är smaken av sommar. Även under vintern, kan klassisk tröstmat som potatismos och pannkakor göra större sinnliga intryck, än bär från andra sidan av världen.

5. Upptäck nya smaker

Vilka är de lokala specialiteter där du bor just nu?
Har du någonsin provat att göra pesto på grönkål? Vad sägs om älgleverpastej? Vilket mejeri ligger närmast ditt hem?
Hur många olika sorters päron finns i din mataffär? Kanske tre? På mindre gårdar runtom i landet bevaras hundratals andra sorter, medan tusentals har gått förlorade i vår kapplöpning till enformighet.

6. Utforska ditt hem

Att besöka lokala gårdar är ett sätt att vara turist på hemmaplan, med gott om mellanmåls-stopp.

7. Rädda världen

En amerikansk studie visar att en regional föda konsumerar 17 gånger mindre olja och gas än en typisk diet baserad på mat som levereras över hela landet. Vi kan ändra våra vanor eller fortsätta bränna fossila bränslen och lära oss leva med den globala klimatförändringen, häftiga naturkatastrofer och krig över resurserna…

8. Stöd små gårdar

Många människor från alla samhällsskikt drömmer om att arbeta med lantbruk, kanske du också gör det. I områden med starka lokala marknader är familjejordbruken återupplivade. Det är mycket bättre än det jobb på stormarknader och snabbmatsställen som den globaliserade ekonomin erbjuder i västerländska städer.

9. Ge tillbaka till den lokala ekonomin

En brittisk studie spårade hur mycket av de pengar som används på lokala livsmedelsföretag stannade i den lokala ekonomin, och hur många gånger de var återinvesterade. Det totala värdet var nästan dubbelt mot motsvarande summa som spenderats på en stormarknads-kedja. Investera i glada grannar & behåll helt enkelt pengarna i närheten.

10. Håll dej frisk

Ät mer grönsaker, ät färre bearbetade produkter fullproppade med tillsatser och ät färskare mat.

11. Skapa minnen

Vet du hur det luktar när man röker fisk? Ta med familjen och åk för att se när dina lokala mjölkkor släpps ut på våren. Baka era egna piroger istället för att träffas på snabbmatsrestaurangen. Koka sylt med dom du tycker om.

12. Ha roligare när du reser

När du är beroende av lokal mat, så kommer du vilja fortsätta att utforska. Vad äter man för bär i Norrland? Vad äter bönderna i Portugal? Hur smakar ost i Estland?

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Här
skriver  hushållningsällskapet om typisk halländsk mat.

Categories
miljö permakultur politik

transition towns

i amsterdam hade jag ett väldigt oinspirerande arbete som teknisk support. på fritiden sysselsatte jag mej med att tillsammans med några vänner starta ett transition town initiativ i en stadsdel som kallas ‘de pijp’. vi hade filmvisningar och ‘transition tea’ där vi träffades & hjärnstormade.

tree pot

här är gruppen i amsterdam
här är folk som gör det överallt
här är hur man gör