Den 26e november ska vi ha filmvisning på ungdomshuset där jag jobbar. Det blir filmen ‘Rätten till staden’. Kolbjörn Guwallius som gjort filmen kommer och berättar. Det ska bli så spännande! Jag hoppas att vi får igång lite samtal om kreativitet, gränser, etik & moral.
Pixelkonst är bilder som byggs upp på pixelnivå på datorn, till exempel grafik till äldre dataspel. Det kan också skapas med en hög av rubiks kuber, med korsstygnsbroderi, med magneter på en bil, eller som en del av gatukonsten.
Första gången jag så något som var gjort på det här viset var det när jag hörde talas om SpaceInvaders som arbetar med traditionell mosaik på ett otraditionellt sätt. Sedan dess har jag råkat på mer och mer kreativa lösningar. Graffiti är verkligen inte bara dyra sprejburkar längre. I Danmark härjar till exempel ett gäng tjejer som kallar sej the Oeps Crew, som arbetar med pärlplattor. Jag undrar när gatukonsten kommer till min lilla stad…
Gatukonsten är en politisk akt. Konstnären kräver sin del av staden. När gatukonsten är gjord av garn kan det kanske kännas lättare, mjukare helt enkelt, att förstå. Alla har en relation till garn och textilier. Det är en väldigt taktil upplevelse när handtaget vid trappan helt plötsligt känns som den där favorittröjan och lyktstolpen får lite personlighet när den fått en fuskpolo.
I Stockholm kan man råka på verk av bland annat Masquerade och Stickkontakt. Magda Sayeg är en internationell konstnär som spridit sitt arbete lite överallt i världen. En inspirerande blogg är Yarnbombing som skriver om ‘graknitti’ överallt.
Navid Modiri är en kille jag först hörde talas om för några år sedan när jag fick en skiva med glad musik nerskickad till Portugal där jag då bodde. När jag nu kommit tillbaka till Sverige har jag upptäckt att han gör en himla massa mer. Förutom föreläsningar och diverse kreativa projekt har han startat 365saker, idepedia och grundat termen Sweetart:
Här hittar ni även en tidningsartikel om ämnet.
Yarnbombing /urban knitting och guerilla gardening får vi ta i ett eget inlägg…
När jag bodde i Amsterdam så hände det ibland att jag köpte sprayfärg på min favoritmarknad på waterlooplein. Bästa Montana-märket, i alla, verkligen alla färger såldes av ett par killar med koll på läget. Marknadsvagnen syntes ganska väl, då den alltid var i ständig ommålning av olika konstnärer.
Häromdagen, på jobbet på ungdomshuset, kom det förbi en lätt överintresserad graffiti-kille (med sån där besserwisser-koll som nästan blir nördig). Han tipsade om en hemsida där man kunde köpa flera olika märker på burkar & pennor till billiga priser. Efter att ha surfat runt på sidan en stund så inser jag att det är en webbutik som samma killar som stod där på torget i Amsterdam håller i. Så klart.
Till min egen ateljé går jag och drömmer om en sån här fin penna, handgjord i New York:
Men eftersom portot kostar mer än pennan så får jag hålla mej tills jag blir rik… Det blev ett par såna här italienska från Highlights i Stockholm istället:
You must be logged in to post a comment.